Får VD lägre lön i de mest högpresterande bolagen?

Blir företag lönsammare av att höja VDs lön, men mindre lönsamma av att höja personalens? Att samma instrument skulle fungera så olika på VDar och övrig personal känns inte rimligt. Så jag bestämde mig för att göra en enkel koll.

Det senaste året har vi läst mycket om hur ledningarna drar iväg lönemässigt. Det, och den lägre skatten på kapitalinkomster, gör att de rika drar ifrån de fattiga förklarar Pickety. Samtidigt läser vi att det anses helt nödvändigt att höja lönerna för ledningen. Det gör dem mer motiverade och det gör det möjligt att hålla dem kvar på sina jobb.

Jag blev nyfiken och gjorde en enkel koll. Först tog jag fram medellönen och VD-lönen i våra tvåhundra största företag. Eftersom jag tog bort företag som ingår i koncerner och de företag som inte redovisar alla siffror som behövdes blev det 123 företag kvar att analysera.

Sen valde jag det bästa mått på prestanda jag känner till: STI. Det är ett mått som kombinerar tillväxt, lönsamhet, kapitalomsättning och ett par mått på finansiell sundhet. Allt det där som aktieägare vill ha av sina företagsledningar. Framför allt var jag intresserad av vad som skiljer de bästa företagen från resten.

Löneökning VD och personalen

Sveriges absolut bäst presterande bolag -i sina branscher- har alltså höjt medellönen från 2012 till 2013. Det är lite överraskande. Företagsledningar framhåller ofta att breda löneökningar är för dyrt och att det bästa för aktieägarna är att sänka personalkostnader.  Det överraskande är dels att dessa högpresterande företag har höjt personalens löner dubbelt så mycket som andra företag.

Än intressantare är jämförelsen med VDs löneökningar. De högpresterande företagen har varit väldigt konservativa i att höja sina VD-löner. Nu behöver vi inte tycka synd om VD i de här företagen. De har trots allt miljoninkomster och i kronor och ören får de bra höjningar av sina inkomster.  De sämre presterande företagen har däremot höjt VDs lön ca fem gånger så mycket som de högpresterande företagen. Det senare känns anti-intuitivt och är något jag härmed ber forskare på området kolla upp.

En förklarande faktor kan vara VDs närvaro i verksamheten.  En studie av 600 italienska VDars tidsanvändning visade att ju mer av sin tid en VD spenderade med företagsinterna personer, desto bättre gick företaget. En VD med fötterna fast förankrade i den dagliga verksamheten kanske ser sig själv som mer av en av många medarbetare. En sådan VD har heller inte tid för de många externa styrelseuppdrag som utökar hens personliga nätverk i miljöer där det finns många headhunters. Externa uppdrag kan också ge ömsesidig vänskap med medlemmar i den egna styrelsen, vilket också torde vara bra för den egna löneutvecklingen. Externa styrelseuppdrag kan därmed vara lönedrivande men distansskapande eftersom de tar tid från att leda den egna verksamheten. Enligt Alexander Izimov I Ericssons styrelse kräver varje styrelsemöte tre dagars förberedelser och efterarbete. Ett normalt styrelseuppdrag drar alltså 30 dagar om året, eller lika mycket som semestern. En VD med tre externa styrelseuppdrag är med den kalkylen en mycket distanserad person. Den distansen gör nog VDn mer benägen att se sig själv som helt unik och annorlunda från personalen i övrigt.

Kära läsare: Se det här inlägget som att jag tänker högt. Känns resonemanget rimligt? Bli inte besviken på mig om jag i senare genomgångar kommer på att det är någon variabel jag inte har tagit med i analysen. 

Tagged with: , , ,
Posted in Uncategorized

Leave a Reply

Your email address will not be published.

*