Humankapitalet är nyckeln till allt

“Det finns ett samband mellan försäljning och lönsamhet!”

– Den braskande rubriken har du inte läst, eller hur? Inte heller den här:

“Det finns ett samband mellan R&D utlägg och antalet patent.”

eller…

“Det finns ett samband mellan reklam och försäljning!”

Det fältet har ändå forskats på sen 1960-talet. En metastudie fann att reklam förklarar ungefär 12 procent av försäljningen på kort sikt (elasticitet 0,12).  Lite mer för nystartade produkter, sällanköpsvaror och för företag som håller i reklamen år efter år, som Coca Cola, så kan reklambudgeten förklara ¼ av företagets försäljning.

Det är bra, men Hessner/Westberg-rapporten förklarade ju 1/5 av lönsamheten med hjälp av medarbetarundersökningar redan 1992!

Ingen viskar i styrelserummet ”jag har läst att reklam påverkar försäljningen”. Det självklara sambandet har man glatt plöjt ner miljarder kronor i år efter år.  

2022 är samband mellan engagemang och lönsamhet fortfarande nyheter!

Medarbetarnas motivation driver allt som är viktigt

Varenda konsult med självaktning har producerat såna här rapporter, varav de flesta är bättre än Lasses och min gamla rapport. Jag är själv skyldig till en handfull såna här rapporter, och de får fortfarande läsare!  Media skriver fortfarande om dem som om varenda en av de här rapporterna som om den vore den första.  

Det ÄR ingen nyhet längre.   Det BORDE inte vara någon nyhet.

Varje värdeskapande process i vartenda företag drivs av människor; engagerade människor som gör ett strålande jobb, ljumna människor som gör ett OK jobb, eller oengagerade människor som gör precis vad de måste för att inte få sparken.

  • Motivation driver lönsamhet (bevisat hundratals gånger sen 1991).
  • Motivation driver produktivitet. Been there, done that!
  • Motivation driver försäljning. Japp, den har jag bevisat många gånger.
  • Motivation driver kundnöjdhet. Den har jag kört 21 gånger (men nästa steg funkar inte i monopol-företag).
  • Motivation driver hälsa och frisknärvaro (också bevisad gång på gång i över 30 år).

Den här texten växlar med flit mellan orden ”engagemang” och ”motivation” eftersom det i praktiken är samma sak.  I stället för att ägna oss åt värdeskapande har vi som konsultar gentemot HR lagt orimligt mycket fokus på hårklyverier.  

För vi har viktigare saker att göra.

Med tanke på hur extremt väl genomforskat det här fältet är så borde det inte finnas någon tolerans för återkommande låga resultat i medarbetarundersökningar.  En grupp som har haft höga resultat byter chef och har plötsligt låga resultat. Då måste HR gå in och jobba med den nye chefen. Det sker alltför sällan. Tvärtom är det vanligt att chefen kan fortsätta flera år utan att ändra sig.

Vi vet att det sänker kvaliteten.

Vi vet att det sänker kundnöjdheten.

Vi vet att det sänker de interna leveranserna till andra team i organisationen.

Men ingen blir chef utan att vara verbalt kompetent. Chefen kan ofta prata sig ur ett dåligt resultat i en medarbetarundersökning, och till och med förklara en lång svacka där den tidigare chefen hade höga resultat.

Den verbalt kompetente chefen lyckas få HR att glömma Ockhams rakhyvel: Den enklaste förklaringen är oftast den rätta.

20 medarbetare ger dig låga värden i medarbetarundersökningen. Det är antagligen så här enkelt: Du är inte en bra chef. Du ska ha ett jobb du är bra på.  

De orden bör HR uttala mycket oftare.

Så varför tål vi låga resultat i medarbetarundersökningar?

Posted in Aktievärdering, Analys