Ett genomgående samband i alla enkäter är att man antingen är nöjd eller missnöjd.
Om du tvivlar så kan du be din leverantör av marknadsundersökningar, kundundersökningar eller medarbetarundersökningar köra en klusteranalys på resultaten från den senaste enkäten.
När vi besvarar lite längre enkäter så blir det ganska snart ett spår på antingen höger eller vänster sida av svarsskalan. En del rör sig mellan 1-3, andra mellan 3-5 i samma femgradiga skala.
Därför är alla sambandsanalyser mellan olika frågor i samma enkät ”billiga samband”. Det är självklart att nöjdhetsfrågor som NKI eller NPS summerar en stor del av variansen i en kundundersökning. En fullständigt irrelevant fråga som ”gillar du spenat?” brukar fungera rätt bra den med, om den ligger i slutet av enkäten. Av det bör du inte dra slutsatsen att era kunder vill ha spenat på julbordet, eller att spenat ska vara en komponent i er kommande logotype. Sambandet mellan frågorna ”tänker du fortsätta köpa våra tjänster?” och ”gillar du spenat?” är bara ett billigt samband. Skräp.
Såna skräp-samband publiceras ofta i affärspressen.
”engagerade medarbetare är X% mer villiga att jobba utöver vad som väntas av dem?”
Frågorna:
- Är du engagerad?
- Är du villig att jobba utöver vad som förväntas av dig?
…återfinns ofta i samma index (t.ex. organisatorisk idenfitikation) och de hör ihop som ler och långhalm; som snuva och hosta i november eller som tunnare kläder och gladare miner i april.
Frågan ”Är du nöjd med din lön?” kommer alltså ha ett starkt samband med ”är du motiverad?” i samma medarbetarundersökning, men när jag har samkört faktiska löner mot motivation så finns det inget samband. Den analysen visar vad som händer när du Åke högre lön än Håkan: ingenting. Åker blir inte ett dugg mer motiverad. Men analysen av frågor i samma enkät skulle få dig att tro det.
Jag vill ju inte att det ska bli som med den lille pojken vars föräldrar ville att han skulle spela basket, eftersom de hade sett att basketspelare är långa.
