Vad är din IKAGAI?

Tiden i hängmattan är över.

Kanske läste du artikeln i DN om fyra frågor att ställa sig själv och kanske har du kanske funderat över vad din IKAGAI (det lilla blå området där alla fyra cirklarna nedan möts) är.

Ett enkelt sätt att räkna är att låta varje cirkel ha en procentsats. Sen multiplicerar du de fyra siffrorna med varandra.

De senaste 30 åren har jag varit tränare i löpning, vid sidan av mitt jobb som beteendevetenskaplig analytiker. Det har för det mesta varit en helt obetalt, men väldigt rolig hobby som har gett mig enormt mycket kärlek.

Om jag skulle vilja satsa på löpning som heltidsarbete så skulle min IKAGAI kunna se ut så här:

80*80*50*20 (dividerat med 10 000) = betyder att jag är 64% hemma.

…men då har jag inte räknat med tiden!

Vad vill jag?
Att träna folk i löpning är helt underbart. Samtidigt är arbetstiden nästan oundvikligen frukost, lunch och middag. Det är då folk med heltidsjobb eller heltidsstudier har tid att springa. Det går ut över familjen, och jag får nästan aldrig någon tid till den där härligt meditativa löprundan helt själv.

Vad kan jag 
Jag har alltid sprungit tillsammans med mina adepter. Det är lika naturligt som att en Imam går i Moskén och en präst går i kyrkan, men jag blir ohjälpligt 30-40 sekunder långsammare på milen för varje år som går. Det betyder att jag inte kan hänga med en del av de motionärer som skulle betala. Att försörja sig som löptränare betyder också tre-fyra pass om dagen. Det klarar min gamla kropp allt sämre för varje år som går.

När mina adepter vann SM och tog medaljer i VM var mitt varumärke som tränare förstås bättre än nu när jag har lagt min energi på att få ungdomar i Järva på att springa.

Vad behöver världen?
Övervikt, stress, högt blodtryck och depression ökar. Medicinen löpning är det allt fler som behöver.

Vad är någon beredd att betala för?
Allt fler är beredda att betala för en kompetent löptränare. Det är bra, men allt färre av dagens motionärer springer Lidingöloppet eller Stockholm Marathon för tionde gången. Allt fler tänker ”bucket list” och checkar av Stockholm Marathon och sen söker efter nästa utmaning, som kanske då blir en kanot-maraton eller ett MTB cykellopp.  Där har jag ingen kompetens att bidra med. Det betyder att varje kund bara är kund i en tioveckors period, och sen aldrig mer.

Dessutom peakade löparboomen för några år sen. Allt färre deltagare i de stora loppen innebär att det rimligen kommer bli färre som vill betala en tränare med aldrig så många många mästare bland sina före detta adepter.

Nej, löptränare är ingenting jag kan göra på heltid. 64% går kanske att leva på men på längre tid ser det sämre ut.
Det får fortsätta vara något jag gör ibland före jobbet, på lunchen eller efter arbetstid.

Hur ser din IKAGAI ut?