Framtida generationer kan se Corona-pandemin 2020 som den definitiva brytpunkten mellan den mekaniska och den digitala tidsåldern.
Corona tvingade hem oss. Där har hälften av alla svenskar med jobb arbetat digitalt, enligt TietoEVRY.
Nya vanor tar mellan tre och sju veckor att få. Den tiden har vi haft.
Nya vanor skapar nya attityder. Det är faktiskt oftast så attityder förändras: som en effekt av nya beteenden.
Beteende driver attityder
TietoEVRYs undersökning av tusen arbetande Svenskar visar att 1/3 av oss har blivit mer positiva till hemarbete medan bara var elfte har fått en sämre bild av hemarbete. Tydligare än så kan det knappast bli.
Digitala mötes-appen Zooms exploderande användarantal (och börskurs) är ett bra exempel, men bara en föraning. Bakom Zoom, Skype och Teams är tävlingen het mellan Connect2 och ett 30-tal andra Virtual Reality-appar som låter oss känna att vi är på kontoret när vi drar på oss VR-glasögonen.
Samtidigt visar EIBAs engagemangs-undersökningar att många har funnit helt nya värden i att jobba hemifrån. Före Corona var kontakten med chef och kollegor de starkaste motivatorerna. Nu faller värdena för båda två, samtidigt som motivationen stiger. Andra företag som gör medarbetarundersökningar med tät uppföljning rapporterar liknande anomalier. Vi upptäcker helt nya värden i att arbeta, nu när vi gör det hemifrån.
Det ledarskap som var rätt i januari kan idag vara fel, och motivatorerna är troligen annorlunda för medarbetare som är gifta med familj än vad de är för singlar. Den som har en bra relation till make och barn har en annan arbetsmiljö än den som har en stressful relation till make och/eller barn. Här behövs mycket forskning.
De gamla modellerna måste göras om. Många företag kommer upptäcka att ”business as usual” aldrig riktigt återkommer.
Den underbara framtiden har en tydlig baksida för alla som jobbar i branscherna som blir ersatta.
Konferenserna är en trolig förlorare. Många av oss har upptäckt hur väl det fungerar att konferera digitalt. Men det tar inte stopp där.
Tilltänkta utställare på inställda Milanos möbel-mässa, med 400 000 besökare, berättar att de inte tror att den någonsin återkommer till sin forna prakt. De digitala lösningarna för att se möbler i 3D blir allt bättre och kostnaden för deltagande på Milano-mässan var redan lite för hög. Nu när mässan har blivit inställd så tar designers och fabrikanter snabbt till sig de digitala alternativen. Snöbollen har blivit en lavin. Nästan alla mässor och konferenser lämpar sig bättre för digitala alternativ än Milanos möbel-mässa.
Konferenserna står för en liten del av hotellens beläggning, men en stor del av lönsamheten. När det är en konferens i stan så försvinner all priskänslighet. Då är det bara frågan om att få fram tillräckligt antal bäddar. Om konferenserna blir färre och mindre så försvinner de lönsammaste veckorna för storstädernas hotellkedjor.
I EIBAs undersökning av vanor under isoleringen var många överraskade av hur bra det gick att bedriva säljarbete via Microsoft Teams, Skype, Zoom andra digitala system hemifrån.
Majoriteten bedömde att effekten på effektivitet och försäljning var liten eller ingen alls medan 15 procent bedömde att effekten var mycket stor. Samtidigt är vi en och annan som förvånat har noterat att plötsligt är nästan alla deltagare i tid till nästan alla möten.
Färre säljresor, färre mässor och konferenser, färre arbetspendlare. Resandet kommer sannolikt aldrig tillbaka till nivån före Corona.
Enligt Global Web Index återkommer mindre än hälften av fritidsflyget, men för SAS är det ett större problem om affärsresenärerna flyger 10-20 procent mindre. Kanske är det samma insikt som gjorde att Warren Buffet nyligen sålde av alla sina aktier i USAs fyra stora flygbolag.
I Europa är det ännu svårare för flyget. Sen tidigare beslutade utsläppsrättigheter gör att flyget får göra mindre utsläpp för varje år. Om 35 år är utsläpp av koldioxid i praktiken förbjudet inom EU.
Det slår i sig inte ut vare sig bilismen eller flyget, men det gör det mindre konkurrenskraftigt samtidigt som unga över hela Europa arbetar för att höja den kostnaden.
I Corona-tider är flyget som en rökande 89-åring med högt blodtryck, diabetes och cancer. Svag på förhand med små möjligheter att återhämta sig framöver. Warren Buffets klassiska uttalande, att flygindustrin under hela sin hundraåriga historia har genererat mer förluster än vinster, gäller i högsta grad de nordiska bolagen.
Resandet med tåg återkommer troligen i samma takt som Corona avtar. Bilindustrin visar förmåga att ställa om till en framtid där Europa går mot noll i utsläpp av koldioxid, även om många kunder fortfarande kör bensinbilar. Flyget slår knut på sig självt för att hitta en sänkning på en procent. 2019 minskade industrins utsläpp av växthusgaser med hela 8,7 procent, mitt i en högkonjunktur. Flygets utsläpp ökade med 1 procent. Det är som om en av de tävlande i “biggest looser” går upp i vikt. Dessutom är sträckan Stockholm-Göteborg den första sträcka som SAS öppnade upp efter uppehållet. Den sträcka där flyget är som mest underlägset tåget och bilen.
Om inte Boeing eller Airbus snabbt utvecklar en radikalt ny typ av flygplan och hotellen hittar helt nya affärsmodeller så kan flyget kan vara nästa varvsindustri. Hur många miljarder vi skattebetalare än satsar så kan vi inte få livskraft i en industri vars tid har flytt. Tvärtom är risken att ju fler miljarder som satsas, desto mer är man beredd att satsa för att inte de gamla investeringarna ska ha varit förgäves.
Om staten i det här läget blir aktieägare i SAS så är man tillbaka i kabinen. Då har man ett ägarintresse av att hjälpa bolaget till lönsamhet. Då är staten både domare och spelare i samma match.
I det perspektivet låter Richard Gustafsons rop på mer pengar till SAS redan i höst som den Corona-smittade 89-årige rökarens vädjan efter intensivvård. Det är grymt, men sjukhusen gör helt rätt i att prioritera patienter med större överlevnadsförmåga. Vågar Magdalena Andersson göra samma sak?