Feedback-trappan som leder till Tomrummet

Posted on November 10, 2022 by Marten

”När du hörde dig prata med kunden om kontraktet, då hörde jag att du verkligen lyssnade och använde kundens ord i din argumentation. Bra gjort!”

Tiotusentals konsulter lär oss sina trappor över hur feedback ska gå till. Allihop är ungefär likadana:

JAG-BUDSKAP – Jag såg att….
DEN ANDRES BETEENDE – Du gjorde…
VÄLVILJA – Det här säger jag för din skull…
MIN KÄNSLA – Då känner jag att…
Eventuellt ÖNSKEMÅL – Skulle du i stället kunna…
FÅ KVITTO – Känns det OK?

Sex års studier av kommunikation och 30 år i branschen har kanske gjort mig lite överkänslig, men när jag får feedback i det här formatet är min reaktion istället:

Jag känner igen feedbacktrappan
Jag tänker ”Oj, vad duktig du är som följer modellen”.
Jag känner mig manipulerad.

Självklart vet jag att det finns mängder av forskning som stödjer det här formatet men det finns lika mycket forskning som stödjer att den bästa feedbacken är den som känns spontan och ärlig. Som jag ser det är ”Spontan och ärlig” i direkt motsats till ”feedback-trappan”, och alla femstegs-modeller.

När jag undervisade i kommunikation vid University of Wisconsin så använde jag i stället en mycket enklare modell. Den utgår från kommunikationens grundregel ”Du kan inte inte kommunicera”.
Jag har inte skrivit fel; det är två ”inte” i rad. Du kommunicerar ALLTID.
Utmaningen är att vara medveten om VAD du kommunicerar.

All kommunikation innehåller två dimensioner: Information/fakta och relation.
De flesta av oss har mycket bättre koll på fakta-dimensionen än på relations-dimensionen. Det beror delvis på att relations-dimensionen till stor del är ickeverbal. Det är lättare att tänka på innehållet (vad vi ska säga, säger och har sagt) än på tonläge, kroppsspråk, medieval och allt det där som påverkar känslan.

När jag får feedback enligt femstegs-modellen så blir min känsla negativ, men det är inte ett negativt budskap på relationsdimensionen, som ”Jag måste erkänna att det här gjorde du faktiskt bra”. Ett sånt budskap känns rätt OK även om det är negativt på relationsdimensionen. Det visar att du inte trodde på mig, men att jag har överpresterat i förhållande till dina förväntningar. Det är inte trevligt, men det är rättframt och ärligt. På det sätt kan det vara motiverande och sänker sjukfrånvaro, även om positiv feedback förstås sänker sjukfrånvaro än mer. Det är de två gröna fälten här nedanför.

Det värsta, och det som gör mig knottrig när jag får feedback enligt femstegsmodellen, är känslan av att jag inte betyder något; känslan av att ha fått feedback av en robot.
Det är den tredje nivån; det neutrala. Det som Hjalmar Söderberg i Doktor Glas kallar ”Tomrummet”.

Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill ingiva människorna något slags känsla.
Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till varje pris som helst.

Tagged with: #Feedback, Kommunikativt ledarskap, Motivation
Posted in Kommunikation

Forskning 2: Vi nöjer oss med signifikans

Posted on October 7, 2022 by Marten

Många undersökningsföretag agerar som om “forskning” vore en Kung Midas-effekt: vi har haft kontakt med en forskare, alltså har vi “forskning”. Det viktiga är istället vilken forskning de gör själva. Service Profit Chain är ett bra exempel.

Nöjda medarbetare ger företaget nöjda kunder och då klirrar det i kassakistan. Det är i korthet historien bakom Service Profit Chain. Service profit chain är ett bra exempel på beteendevetenskaplig “forskning” som de flesta lite större företag verkligen borde bedriva.

För de allra flesta företag fungerar Service Profit Chain som en modell för att nå lönsamhet och tillväxt* men eftersom kunden nöjer sig med “signifikans” får de den modell som är enklast och billigast för konsulten att ta fram. Det är den gula varianten nedan. Den kanske förklarar 0,5 procent av variansen i lönsamhet. Det låter bra tills du ser att den blå modellen förklarar 50 gånger så mycket av lönsamheten i samma bank. Problemet med den blå modellen är att den är resultatet av kvantitativ analys “forskning” på datan i det aktuella företaget. Det är alltså en skräddarsydd modell. Den är dyrare och mer tidskrävande att ta fram.

När du väljer den gula modellen så får du råd som inte ökar lönsamheten lika mycket som när du väljer den blå modellen.
Det gäller inte bara eNPS/NPS (employee Net Promoter Score). Det gäller även NMI/NKI (nöjd medarbetare/nöjd kund index) och alla andra standardiserade nöjdhetsmått, även om de flesta fungerar lite bättre än just NPS.

Problemet är som om du skulle mäta antalet bilar som passerar Jönköping för att förklara flödet av människor ut och in i Sverige. Det finns säkert en samvarians, men om du verkligen behöver veta hur många människor som passerar våra gränser så är det vid våra gränser du behöver mäta. Det är lite bökigare.

Mitt första jobb** var som Management Trainee på Trygg Hansa. Då berättade Näringslivs-divisionens Controller att det vanligaste misstaget för en controller är att mäta det som är lätt att mäta, och därmed missa att mäta det som är viktigt. Det är det misstaget vi talar om. Den gula kedjan ovan är lätt att mäta. Den blå är mer krävande.

OM ditt företags vinst är 1 miljard per år så kan du tänka dig att den gula kedjan är värd fem miljoner medan den blå kedjan är värd 250 miljoner. Riktigt så enkelt är det inte, men nästan. Låt säga att den kvantitativa analysen för att skapa den gula kedjan kostar tjugotusen kronor medan blå kedjan kostar hundra tusen kronor.

Är det då inte helt fel ställe att spara pengar på?

*Såna analyser har jag lärt mig att inte göra i monopol, för där är nöjda kunder olönsamt. Så är det för service-företag när det är en stor konferens i stan. Överskottet på kunder betyder att man får pressa personalen till att hantera så många kunder som möjligt. Då kan det bli som på akut-intagen under Corona. Vill du uppleva det kan du åka som turist till centrala Paris på våren eller hösten, eller till Spanska solkusten under semestern.

**Efter åren som lärare vid University of Wisconsin i Milwaukee, USA.

Posted in Analys

Baserat på Forskning

Posted on October 6, 2022 by Marten

”Baserat på forskning” står det i varenda folder jag fick med mig från ”Personal & Chef” på Kistamässan i förra veckan. Alla medarbetarundersökningar, appar och system som riktar sig till HR är ”baserade på forskning”. Det chockerande är hur mycket innehållet i den formuleringen varierar.

VD i ett av företagen har läst en bok av en renommerad amerikansk forskare. Jag frågade forskaren om det företaget. Hon hade aldrig hört talas om dem. Jag såg inte ett spår av hennes forskning i företagets modeller. De hade lika gärna kunnat skriva ”baserat på forskning av J.K Rowling” eftersom VD hade läst ”Harry Potter”. Ett annat företag mailade sitt frågebatteri till en renommerad forskare som svarade att det där ser väl OK ut. Det var deras ”forskning”.

Är "forskning" bara en stämpel? — Är “forskning” bara en stämpel?

Om jag hade fått en krona för varje företag som marknadsförde ”forskningsbaserade” appar som ställer samma frågor till alla kunder så skulle det ha räckt till en lunch i kafeterian. Tyvärr är exakt samma frågor till alla företag inte är särskilt bra. Företag är olika inte bara beroende på människorna. Vad de gör och var de gör det gör att företag är som att jämföra äpplen med månlandare. Relationer i företag kan vara dysfunktionella på hundratals olika sätt, och olikheterna blev ännu större 2020, när vi kom på att vi kunde jobba lika bra hemifrån. Jag säger inte att alla leverantörerna ljuger, men jag tvivlar på att de här produkterna skulle klara en forskningsrevision.

Så länge du inte ställer några motfrågor kommer mindre seriösa företag fortsätta urvattna begreppet ”forskningsbaserat”. Forskning är dyrt, jobbigt och tidskrävande. Jag har själv jobbat med det här i ett av de ledande företagen. Under de åren investerade det företaget mer än fem miljoner på forskning, kanske närmare tio. Den investeringen gör det svårt att konkurrera prismässigt med leverantören som tyckte det räckte med ett mejl till en forskare.

Så länge du som köper undersökningar inte bryr dig så vinner de oseriösa. Då är forskning väldigt olönsam. Resultatet är att du får en ofullständig, eller felaktig bild av arbetsklimatet. I värsta fall åtgärdar du fel saker. Arbetsklimatet, motivationen, produktiviteten kundnöjdheten och lönsamheten i ditt företag blir sämre än den kunnat vara.

Så jag ber dig: kräv att få veta HUR de frågor som ställs är framforskade, och hur denna forskning hjälper dig att välja vilka frågor du ska prioritera.

En enkel fråga är hur många procent av omsättningen företaget lagt på denna forskning det senaste året och de senaste fem åren. Om det är mindre än fem procent så är det knappast ett kunskapsdrivet företag. Företag inom IT och medicinföretag lägger generellt över tio procent på forskning.

Posted in Analys, Kommunikation, Uncategorized

Big Quit blir Quiet Quit

Posted on September 13, 2022 by Marten

Det är bara ett halvår sen vi pratade om ”the Big Quit”? Då var konjunkturen på väg brant uppför och folk hade vant sig vid en frihet som många arbetsgivare inte ville låta dem behålla.

I bristyrken kommer vi få höra mer om det. Rekryterare märker hur de jobbsökandes intresse snabbt svalnar när de förklarar att det är på kontoret jobbet ska utföras, och tvärtom när de kan berätta om att arbetsgivaren är flexibel.

– Men –

Lågkonjunkturen ändrar ekvationen för breda yrkeskategorier. Nu är kapital åter en bristvara och jobb något att eftersträva. Typiskt är ett uttalande som Shantanu Despande, VD Bombay Shaving Co

”unga karriärister ska vara beredda att jobba 18 timmar om dagen”
Shantanu Despande, VD Bombay Shaving Co

Han tänker kanske att han jobbade 18 timmar per dygn, och det betalade sig. Då glömmer han att många andra jobbade precis lika mycket, men att bara någon promille kunde göra den typen av karriär som gjorde det rimligt att försaka hela sin vuxna ungdom. Samma ”falska morot” gäller alla som köper lotter, barn som spelar fotboll eller hockey för att bli proffs (0,07% tjänar någonsin några pengar på sin idrott) och jurister/revisorer i partnerägda byråer, där ungdomarna förväntas slita hund i fem-sex år för att sen få veta om de blir upptagna som partners eller inte.

På dödsbädden är för stort fokus på karriären det som flest män ångrar.

Herr Despande tänker nog också att de anställda inte har något val. Det tror många arbetsgivare när arbetsmarknaden krymper ihop som en misslyckad sufflé, men det är fel. De anställda har alltid ett val. Då är ”Big Quit” den mindre risken. Den större är ”the Qiet Quit”; att de anställda bestämmer sig för att göra nytta för den lön man får, men inte mer.

”OM min lön är en 543-del av herr Despandes lön, så räcker det att jag jobbar en 543e-del så hårt”.

I Sverige är lönespridningen förstås rimligare, men Vattenfalls VD Annika Borg tjänar 36 gånger medelsvenssons lön. Den löneskillnaden gör det retoriskt omöjligt för Annika Borg att säga till personalen att ”vi” måste jobba hårdare.

Det påminner mig också om den svenske VD som på julfesten hoppade upp på ett bord och ropade till personalen att han bara vill ha de som älskar företaget och brinner för jobbet. De som känner så skulle köa hos honom. Han pekade också ut en kvinna i HR och föreslog att de som var där för att få en lön kunde köa hos henne så skulle de få X månaders lön för att säga upp sig. Det blev en lång kö till henne.

Han hade nog glömt det svenska ordet ”lagom”. Innan pandemin var ”lagom” att hinna gå förbi svampstället, att springa en runda innan middagen, att hämta upp barnen från dagis utan att komma springande med andan i halsen.

Under pandemin blev det normalt att kunna tvätta på arbetstid. Att kunna sätta en gryta på morgonen som man har koll på under dagen. Att ta en halvtimmes paus från jobbet när barnen kommer hem från skolan. 31 minuters pendlande till kontoret betyder att tio timmar om i veckan går till den mest lyckosänkande aktivitet som finns.

Problemet med ”Quiet Quit” är att det inte syns. Företaget har hela lönekostnaden kvar, men produktiviteten, kundtillfredställelsen och alla värdedrivande processer sjunker.

Innan du använder ordet ”Vi”; jämför publikens lön med din egen.
Innan du bestämmer att ”jobbet ska ske på kontoret”; lär dig vad det är du tvingar dem att försaka.

Om ett år kommer aktieägarna se skillnaden mellan om personalen jobbat med arbetsglädje, eller lagom.

Posted in Gini, Jämlikhet

Det viktigaste en politiker gör är att avgå.

Posted on September 12, 2022 by Marten

Hur illa vi Socialdemokrater, Miljöpartister, Centerpartister och Vänsterpartister än tycker om Sverigedemokraterna så erkänner vi förlusten. Ingen pratar om valfusk.
Nu glömmer vi att Ulf Kristersson ljög gång på gång under valspurten.

Det gör den här veckan till en vacker vecka för Sveriges demokrati.

I år är det 225 år sen George Washington avgick efter åtta år som USAs president. Det borde vara en högtidsdag för alla amerikaner.

Magdalena Anderssons sista åtgärd som statsminister skulle kunna vara ett samtal till Donald Trump:

Titta Donald! Så här går det till i en demokrati.

Posted in Politik

Är protesterna på H&M ett litet oväder, eller är det en orkan?

Posted on August 29, 2022 by Marten

Barometrarna har aldrig varit viktigare än nu.

När Helena Helmersson och Karl-Johan Persson gick ut med beskedet att alla medarbetare måste jobba på kontoret minst fyra dagar i veckan så tog det inte lång tid innan protesterna kom.

Men är tusen underskrifter något att bry sig om?
– Är de tusen en liten arg minoritet, eller är de representativa?

Det är i de här lägena en barometer-enkät är så viktig.
OM engagemanget störtdyker tvärsigenom hela bolaget så vet Helmersson och Persson att många känner på samma sätt.

OM engagemanget vänder uppåt igen efter någon vecka, då vet ledningen att det inte var en viktig fråga.

MEN om engagemanget störtdyker för att sen ligga lågt, vecka efter vecka, då är det på sikt riktigt stora värden som försvinner för aktieägarna. När det närvarokravet träder i kraft i december så kan det redan ha orsakt H&M stora förluster.

Är alla arga, eller bara några få? Är det långvarigt, eller blåser det över?
OM H&Ms engagemang följer något som liknar den röda kurvan ovan så är det dags att sälja aktien, men den gröna kurvan är inget problem alls.

Skillnaden mellan personal som älskar sitt jobb och personal som bara är fysiskt närvarande; den är enorm även i en vanlig H&M-butik. Som kund vet man nästan omedelbart.
När kunden inte trivs så köper inte kunden. Det är som att ha minusgrader i butiken.
Resten förstår du nog.

Ps. Med 30 års erfarenhet av att förklara mellan en femtedel och hälften av variansen av i stort sett alla värdeskapande processer i företag fascinerar det mig hur ofta företagsledningar tar såna här beslut utan att ha säkrat upp en chans att kolla hur det slår.

Posted in Aktievärdering, Kommunikation

Valrörelse, förhandling och samarbete

Posted on August 23, 2022 by Marten

– På deras sida finns ingen gemensam insikt alls om problemens allvar. Än mindre någon gemensam uppfattning om hur problemen ska lösas, säger Ulf Kristersson och får svaret att oppositionen låter som ett hönshus.

Diskussionen om det egna blockets enighet och motståndarnas oenighet återkommer i varje val, med allt större styrka. Det är en onödig diskussion.

Inför valet har alla partier ett intresse av att profilera sig inför sina väljare. Då vill man vädra alla förslag som den egna väljarbasen tycker om. Ju fler sympatisörer man får fram till valurnan, desto bättre blir förhandlingspositionen efter valet.

I den förhandlingen kan vi också se varje utfärdat löfte till väljarna som ett förhandlingskort. Det parti som sitter med många kort på handen har en bättre chans att få igenom sina nyckelfrågor än det parti som bara har utfärdat några få löften.
– Möjligen ligger miljöpartiets bittra erfarenhet av förhandlingar inför Januariavtalet för snart fyra år sen bakom dess breddade plattform inför årets val.

Före valet har alla ett intresse av att framhålla sina unika frågor

Ju fler och större skillnader i valplattformar som ska enas efter valet, desto svårare blir förstås förhandlingarna. Men Sverige har ändå två block som vill sitta i regering tillsammans. Det trycket gör att de så småningom släpper de flesta av de krav som särskiljer.

Här var Alliansen unik. Man förhandlade före valet och kom överens om den gemensamma politiken. Det var bra för tydligheten och det var bra för moderaterna, men Alliansen visade sig vara skadlig för moderaternas samarbetspartners. Därför tror jag inte vi kommer få se den typen av samarbeten på många år.

Istället får vi den här återvändsgränden:
– Ni är inte överens!
– Jo, men NI är inte överens!

Skillnaderna mellan de två blocken är väldigt tydliga.
1. Låt skillnaderna avgöra vilket block du vill lägga din röst på.
2. Välj sen vilket parti du gillar bäst i det block du har valt.

Tagged with: förhandling, samarbete
Posted in Kommunikation, Politik

OM vi verkligen vill göra något åt brottsligheten…

Posted on August 22, 2022 by Marten

Brottsligheten är Sveriges största problem, anser en stor del av väljarna. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller lösningar: Hårdare straff, visitering av mörkhyade utan brottsmistanke, ADHD-tester av alla barn i förorter och andra förslag som säkerligen är välmenande men de har knappast tillkommit genom att Sveriges bästa krimonologer har fått fria händer, så som man lät Assar Lindbeck och ett gäng nationalekonomer göra med ekonomin för trettio år sen.

Därför vill jag påpeka att frågan om våldsbrott och mord i grunden är väldigt enkel:
Ojämlik fördelning av inkomster leder till segregation. Segregationen leder till ökad frekvens av våld och mord.

Det här sambandet är väldigt starkt och därmed lätt att påvisa. De flesta krimonologer har känt till det i åtminstone 30 år. Ändå diskuteras det sällan. Ju jämlikare ett land är, desto säkrare och tryggare är det.

I början av 1980-talet anses Sverige ha varit det mest jämlika land som någonsin har funnits. Sen dess har vår gini (ojämlikhet) sakta stigit. I ovanstående mätning (från världsbanken) är den 0,29 men i andra mätningar ligger den över ,35.

Sen 1980-talet har Sverige tagit emot ett par miljoner invandrare. Då har ojämlikheten ökat. Som DN beskriver har segregationen ökat mycket snabbt sen dess. Det är dels en effekt av att invandrare inte har råd att köpa lägenheter. För 30 år sen fanns det relativt gott om hyresrätter i olika delar av Sveriges städer, men sen dess har hyresrätterna i attraktiva lägen blivit bostadsrätter som kostar många miljoner att köpa. De pengarna har få invandrare. Dessutom känns det alltid tryggare och enklare att bo tillsammans med andra som ser ut som du, pratar som du och äter samma mat som du är van vid. I Rinkeby är det lätt att få tag på halal-slaktat kött och anjera. Det är betydligt svårare på Östermalm. Då, för trettio år sen, var var femte förortsbo invandrare i våra mest invandrartäta områden. Idag är det en majoritet.

I ojämlika länder är förtroendet för varandra också svagare än i Sverige. Även det är på väg att sakta urholkas.

Poängen här är förstås att lösningen är uppenbar, men inte nödvändigtvis så aptitlig.

Det är som när doktorn säger till tjocka människor att de måste börja träna och äta nyttigt. Det är ingen brist på dieter, piller och manicker som påstås få dig i form utan träning. Problemet är att ingen av dem fungerar i längden. Detsamma gäller de flesta av de “lösningar” som lanseras i valrörelsen.

Om vi verkligen vill ha trygghet och säkerhet så måste vi ta tag i ojämlikheten och segregationen.

Är vi beredda att göra det?

Posted in Uncategorized

Sommaren är kort, Konsulten regnar bort

Posted on August 8, 2022 by Marten

Sommaren är slut. Som ett stilla sommarregn droppade de första konsultstoppen kring midsommar, och som ett sommarregn har det sakta tilltagit.

Som den svenska traditionen bjuder låter vi midsommarregnet droppa i nubben medan vi övertalar varandra om att det inte alls regnar. Möjligen ett trevligt midsommarregn som bara märks som stänk i nubben. En timme senare ställer vi oss, genomsura ända in i underkläderna, och erkänner att
– Nej, nu regnar det nog ändå.

Nu är vi ungefär där. Lågkonjunkturen drar in över Sverige som ett mörkt åskmoln med sneda streck under. Nu är det inget stilla sommarregn. Nu är vi snabba att agera. Nu är konsulterna en rörlig kostnad. Hej då till dem!

Men orsaken till att företag ändå har konsulter är att mer blir gjort till lägre kostnader. Nästan alla konsulter är specialister. Därför önskar jag att alla ledningsgrupper har en lite djupare diskussion om vad som är viktigt i nuvarande läge.

Den första signalen om en annalkande lågkonjunktur brukar vara ett av EIBAS huvudsakliga områden: Medarbetarundersökningar.
För 30 år sen kallades de ”trivselundersökningar” och för 20 år sen dissades ”trivsel” som helt onödigt och icke affärsmässigt. Sen dess är medarbetarundersökningar det första som företagen drar in på.

Min egen insats de senaste 30 åren har varit att kvantitativt förklara först 1/5 av lönsamheten, sen successivt allt högre andelar av produktivitet, försäljning, kundnöjdhet, kundlivslängd, frisknärvaro på jobbet och till slut även börskurs med hjälp av just de här ”icke affärsmässiga” medarbetarundersökningarna. Det finns knappt en värdedrivande process som jag inte har förklarat 1/5 eller mer av med hjälp av medarbetarundersökningar de senaste 30 åren.

Nu för tiden möter jag sällan en företagsledning som inte har hört, läst och förstått det här budskapet, men insikten verkar inte ha nått hela vägen ner till ryggraden där reaktionen på det annalkande åskmolnet beslutas. Besluten är desamma. Planerade medarbetarundersökningar skjuts på framtiden, eller ställs in. Det är dåligt för mig, men på några års sikt är det lika dåligt för dina aktieägare. När engagemanget inte längre mäts så märks det inte vilka nedskärningar och effektiviseringar som halverar effekten hos företagets viktigaste resurs.

Betydligt mer affärsmässigt vore att skrota till exempel budgetprocessen. Fyrtio år efter att Jan Wallander beskrev hur värdelös den var och skrotade den i Sveriges mest välskötta bank jobbar de flesta chefer fortfarande sent på kvällarna från september till november för att få budgeten i mål, bara för att sen notera att ännu en budget inte kunde följas upp eftersom det hände saker som man inte hade planerat för;
en lågkonjunktur,
en inflationschock,
ett krig
…eller en omorganisation.

En annan möjlighet är att sluta tvinga motvilliga medarbetare till kontoren. Fråga dem i stället hur mycket de kan tänka sig att jobba hemifrån. Ta sen konsekvensen och halvera kontorskostnaden, eller ännu mer.

En tredje möjlighet är att se över konsultköpen. Idag går många hushåll från ICA, Coop och Hemköp till Willys, ICA maxi eller Llidl för att få hushållskassan att räcka. Det är bättre än att säga till barnen att nu blir det potatis och havregrynsgröt i ett par år. Företagens motsvarighet till det är att jämföra dyra amerikanska konsulter med billigare svenska eller baltiska motsvarigheter.

Fråga er själva: behöver ni det där gänget från Handelshögskolan som ser ut som mormoner men har glänsande kontor vid Stureplan?
– Kan någon annan göra samma jobb till lägre kostnad?

Posted in Uncategorized

Same shit, new name!

Posted on August 3, 2022 by Marten

Johan Books artikel om skillnaden mellan motivation och engagemang ger mig kalla kårar. Problemet är inte Johan och inte artikeln heller. Jag gillar Johan och artikeln är verkligt välskriven. Jag rekommenderar den starkt.

Problemet är att jag har stått upp till midjan i det där träsket av halvsanningar. För ett drygt decennium sen hade jag och mina dåvarande kollegor på Netsurvey flera av Sveriges finaste multinationella företag på kundlistan, och vi var hårt ansatta av gigantiska amerikanska, och några brittiska konsulter.

Varje gång vi möttes satt det ett gäng doktorshattar på andra sidan bordet. Amerikanerna slog dunster i våra kunders ögon med benchmarks-värden innehållande 20-50 miljoner svar. Det låter väldigt mycket bättre än vår lilla databas med ett par miljoner svar, men det är faktiskt ingen skillnad. Dessutom var våra svar från svenska multinationella bolag och deras var från mer auktoritärt styrda amerikanska bolag så var våra jämförvärden var mycket mer relevanta.

Sen hade amerikanerna ett trumfkort till:
vi mätte motivation, stolthet och trivsel på arbetsplatsen. De mätte engagemang. Wow!
– Hetare, bättre, mer affärsmässigt.

Jag fick i uppdrag att plocka fram en Engagemang-modell som skulle göra det möjligt att konkurrera med amerikanerna. En utmaning var Sapir-Whorf-hypotesen; att språket inte reflekterar verkligheten utan att det snarare skapar den verklighet vi upplever oss se. Du har nog hört klyschan om att eskimåernas 14 ord för snö skulle påverka deras upplevelse av snö. Jag föredrar den om att Hindi har 400 ord för kärlek, och att det kan förklara varför det finns så många indier. Vi ser det vi har ord för och språket kan skapa skillnader som egentligen inte existerar. Ett sorgligt exempel på det är när Belgiska kolonisatörer delade upp Rwandas befolkning i Tutsier och Hutus. Långa Rwandier kallade Belgarna ”Tutsier” och de korta fick heta ”Hutus”. Vi vet alla vad det så småningom ledde till.

Ungefär det här hade jag bråkat med min underbara samarbetspartner Lasse Hessner om några år tidigare. Han hade gått ut i pressen med att ”Trivsel” inte var affärsmässigt, och att alla företag därför borde dumpa alla trivsel-mätningar för att i stället mäta Motivation. I alla kvantitativa analyser jag kört hamnade trivsel och motivation i samma faktor och korrelationen mellan de två var som korrelationen mellan ost och smör i mitt hushåll: nästan 100 procent. I såna här lägen är jag aldrig hänsynsfull. Lasse hade suttit därhemma på kammaren och tyckt till: gjort en Sapier-Whorf-uppdelning som egentligen inte fanns.

Här måste jag sticka in ett litet stöd för Lasse: Sen två år tillbaka har han fått rätt. När vi jobbar hemifrån så sticker trivseln i väg från motivationen och stoltheten. Trivseln handlar om hur det fungerar att jobba hemifrån. Motivationen och stoltheten om hur du känner för ditt jobb och din arbetsgivare. Det är inte svårt att förstå, men det är ändå sensationellt; som om Jupiter plötsligt skulle ha lämnat solsystemet.

Tillbaka till amerikanerna, Netsurvey och Engagemanget:
Jag lyckades övertala ett gäng kunder att få testa de amerikanska konsulternas engagemangs-modeller. Den korta historien är att resultaten var deprimerande.

De amerikanska konsulterna var skräddarna som sydde med guldtråd och våra kunder var kejsaren. Jag var än en gång pojken som påtalade att kejsaren var naken. Kom ihåg att den historien inte slutar med att kungen blir jätteglad och ger pojken prinsessan och halva kungariket. Det gjorde inte den här historien heller.

Kunderna gillade att Engagement är affärsmässigt, trots att vår modell hade förklarat 20 procent av variansen i lönsamhet och att det resultatet hade reproducerats sju gånger i olika bolag.
Vår modell hette ju ESI (Employee Satisfaction Index). ”Satisfaction” var ungefär lika inne som axelvaddar och hockeyfrilla. BOM! BOM! BOM! En efter en försvann Netsurveys multinationella kunder till de amerikanska skräddarna.

Så tillbaka till Johan Books artikel: OM du känner dig entusiastisk inför ditt jobb så känner du dig också motiverad, och du känner dig engagerad.

Jag tror vårt språk har för många ord.
Jag bävar inför att min fru ska komma hem från en svindyr amerikansk kurs och fråga:
Älskar du mig, eller är du kär i mig?
– för då vet jag att det ena svaret är fel. HEEELT FEEEL!

De enda som tjänar på att vi skapar nya mätinstrument för vartenda ord i vårt vokabulär är giriga konsulter…som jag.

Tagged with: Engagemang, Engagement, Motivation
Posted in Uncategorized