Menar han inte snarare ”Mångfaldig styrelse ger högre Tobins Q”?

I dagens DN Debatt ger Professor Lars Oxelheim alla nordiska företag det lite lustiga rådet att rekrytera Amerikanska kvinnor till styrelsen.

Bakgrunden är att Lars och ett antal forskarkollegor har sammanställt data över Nordiska företags styrelser och kommit fram till att Mångfald ger affärsmässiga värden (med det menar han troligen Tobins Q; företagets värdering i förhållande till kapitalet).

Tjohoo!  Äntligen en Svensk forskare som kommer fram till samma sak som exempelvis Credit Suisse kom fram till för något år sen.  Men nu börjar det konstiga: Istället för att framhålla att styrelser med mångfald ger bättre värden till aktieägarna så vecklar han in sig i resonemang där han ställer en form av mångfald mot en annan på ett sätt som får mig att tänka att lite mindre statistik och lite mer sunt förnuft hade varit bättre.  Kön står mot nationalitet, resonerar Professor Oxelheim.  Interaktionseffekten av nationalitet tar alltså ut det enkla positiva samband som visar att det är bra för aktieägarna om valberedningen rekryterar kvinnor.

Sen länge vet vi att det är bra för energin i alla manligt dominerade grupper att få in kvinnor. Den effekten är oomtvistad och bevisad även för styrelser. Vi vet också att blandade beslutsgrupper tar mer genomtänkta beslut.  Även det är klart och bevisat.  Nu hittar Professor Oxelheim ett samband till Tobins Q. Bra! Vi vet också att beslutsgrupper med olika nationaliteter fungerar bättre.

Men om vi rekryterar kvinnor och samtidigt får in andra nationaliteter i styrelsen, då blir det ännu bättre.  Så tänker man ofta i USA. När jag tog min Masters i Wisconsin kände jag en svart kvinna som också tog en Masters.

Svart och Kvinna och MBA: Headhunters ringde hela tiden.

Problemet heter “psykologisk distans”.  Hon blev alltför olik de andra i de manliga helvita ledningsgrupper hon hamnade i.  Jag är rädd att samma sak händer här.  Om den nya styrelsenormen blir fem Svenska män i övre medelåldern och en Amerikansk kvinna; då blir hon en väldigt främmande fågel. Ett annat exempel är de många Iranska invandrare som utbildat sig till apotekare och sen hamnat i apotek där resten av personalen var äldre Svenska kvinnor.  Utfrysningen var regel, åtminstone tills apoteksmonopolet föll.

Som kvantitativ analys håller Professor Oxelheims analys, men hur blir den rekommendationen i verkligheten?

SvenskAmerikanskStyrelse

Ta hellre ut två ledamöter ur styrelsen med bara Svenska män i över medelåldern. Låt valberedningen härja fritt bland alla de kandidater som inte är Svenska män i över medelåldern.

Det lär finnas flera miljarder därute.

Posted in Uncategorized

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*