Alar kallade vi för “fästingträd” när jag var liten. Det var förstås helt fel. Fästingar sitter inte i träd och väntar på att få hoppa ner på intet ont anande barn. De sitter i fuktigt gräs. Alar trivs där det är fuktigt. Därför blev vår felaktiga slutsats ändå rätt.
Detsamma gäller det klockrena sambandet mellan chokladkonsumtion och antalet nobelpris per capita. Ju mer choklad varje innevånare konsumerar, desto större chans att bli bli nobelpristagare. Chokladen är i sig knappast den undergörande komponenten. Det är troligare frågan om välmående länder där barnen konsumerar mjölkchoklad snarare än gelatinbaserat godis.
Även när böldpesten härjade som värst var man rätt svar på spåren. Man undvek dåliga dofter. Tyvärr gjorde man det inte genom att undvika dessa miljöer. Man parfymerade bort doften istället. Tyvärr var det de svarta råttorna som trivdes i de illaluktande miljöerna som bar på smittan, så en parfymerad näsduk hjälpte knappast.
I en sjukfrånvaroanalys visade det sig att ju mer kontakt man hade med företagets controller, desto friskare var man. Då paraderade vi inte hela företagets personal förbi controllern. Han var en klassiskt vresig controller. Det var knappast hans personliga charm som gjorde folk friska. Istället tänkte vi efter på VEM som har naturlig kontakt med företagets controller. Ju högre upp i företagets hierarki du är, desto mer kontakt har du med Controllern. Där fanns troligen svaret.
Att göra observationer är enkelt. Att tolka samband är enkelt. Att komma fram till den rätta tolkningen är inte alltid lika enkelt.