Det senaste exemplaret av Economist ägnas åt Skandinavien: ett område alla länder bör lära sig av. En handfull riktigt välskötta länder med världsledande transparens och god ekonomi. Det ska vi förstås ta åt oss av. Det är länder med engagerade människor som röstar fram bra politiker. Berlusconi skulle knappast ha blivit statsminister i Sverige.
Economist har förstås helt rätt, men det finns förstås också fler förklaringar till varför det går så bra i norden. Se bilden nedanför från World Values Survey som görs i de flesta av världens länder.
Vårt unika guld är det stora förtroende vi har för varandra. Förtroende är grunden för allt samarbete. Det gör också att vi slipper lägga så mycket resurser på advokater som de gör i USA. Det gör det billigare att samverka här. Små företag får lättare att växa.
Något annat som gör norden unikt är att vi är världsmästare i jämlikhet. Ingen annanstans i världen delas välståndet så lika som här.
De här två världsmästerskapen är förstås inte oavhängiga av varandra, men frågan om hönan och ägget är svårare att avgöra. De hör ihop. Det är allt vi vet.
Samhörigheten och förtroendet för varandra är större i länder med små inkomstskillnader och mindre i länder med stora klyftor i välstånd.
Att vi ser varandra som jämlikar gör samtidigt att t.ex. Swedbanks styrelse aldrig skulle ge Michael Wolf en lön som motsvarar 400 gånger normala banktjänstemäns löner. Det har han inte. Långtifrån. Men i USA skulle en så stor löneskillnad ha varit rätt normal.
Samtidigt kan en lokal banktjänsteman säga emot Michael om han skulle komma med en direkt dålig order. Det kan många Amerikanska och Franska chefer upprört vittna om att Svenska tjänstemän och arbetar emellanåt tar sig rätten att göra.
Oavsett det är Smart Planet, EU eller Boston Consulting Group som rankar länders innovativitet så hamnar de nordiska länderna alltid högt upp; ofta med Sverige eller Danmark som etta.
Allas lika värde kan också förklara varför Sverige lyckas uppfinna så många saker. När du och dina kollegor sitter och diskuterar ett problem så köper ni inte automatiskt chefens förslag. Dina idéer och din chefs idéer tävlar på lika villkor. Det kanske du tycker är självklart, men det är det långt ifrån.
I Norden har vi en idéernas meritokrati. Det, tror jag, är grunden till de nordiska ländernas innovativitet och stora internationella framgångar.
Att vi har så liten spridning i lön och välstånd är både en effekt och en orsak till vårt stora förtroende för varandra. Det ger en idéernas meritikrati. Det är därför de nordiska länderna har så många väl fungerande innovativa företag. Det är grunden för vårt välstånd.
Det är med stor ödmjukhet jag tar på mig detta uppdrag. EU genomgår just nu en stormig period. För många människor i Europa är tiderna svåra. Mina föräldrar tillhörde en generation som levde med mottot ”våra barn ska få det bättre än vi”. Och vi har fått det bättre än dem! Men vi kan inte längre vara säkra på att våra barn i sin tur en gång kommer att få det lika bra som vi har haft det. I den ekonomiska krisens kölvatten har fattigdomen ökat i många länder och arbetslösheten drabbat just ungdomar i dramatisk omfattning. På gator runt om i Europa protesterar ungdomar mot ett ekonomiskt system där några få gör stora vinster, men förlusterna betalas av alla, ett system som ger intrycket att några anonyma kreditvärderingsinstitut i New York har mer att säga till om än demokratiskt valda regeringar och parlament. Denna förtroendekris för politiken och de demokratiskt valda institutionerna utgör även ett hot mot tron på EU-projektet. Många människor betraktar vårt arbete med misstänksamhet. De känner sig inte övertygade om att det vi gör här är meningsfullt och riktigt. Vi måste vara medvetna om att vanligt folk inte är särskilt intresserade av institutionella diskussioner. De bryr sig mycket mer om sina barns framtid, sin arbetsplats, sin pension, om social rättvisa. För dem är hälsosam mat och en ren miljö det som är viktigt. Vi måste bli bättre på att lyssna på dem!