Vad ÄR kommunikativt ledarskap?

Ibland blir ett område hett för fort. Då kommer företagen igång med att köpa tjänster som egentligen inte finns ordentligt utvecklade.  Kommunikativt ledarskap har delvis blivit på det sättet, även om lovande initiativ finns på flera håll*.

Många större företag och offentliga organisationer har ett index de kallar kommunikativt ledarskap. Många har helt enkelt vispat ihop en lista med frågor som de drar ett medelvärde på och kallar resultatet “kommunikativt ledarskap”. Det verkar delvis fungera eftersom namnet “kommunikativt ledarskap” så tydligt talar om för chefer vad det är de förväntas göra. En placebo-effekt med andra ord.

När tusentals svenska och internationella chefer får sina rapporter uppstår ett sug efter att förbättra sitt kommunikativa ledarskap. Det är då det luddiga tänket blir en svaghet. Nackdelen är att även de flesta ledarutvecklare, kommunikatörer och även konsulter på området saknar en bild av vilka effekter som egentligen utvecklar chefernas kommunikativa ledarskap.  Det ger ibland upphov till rena tokerier som träning i retorik för chefer.  Allt talar för att kommunikativt ledarskap är ett beteende snarare än en kompetens. Det finns rätt klara signaler om att retorik-träning inte hjälper, men det är det första som hoppar upp i hjärnan när HR eller Kommunikation ska träna sina chefer i “kommunikativt ledarskap”.

Det eftersträvade målet med kommunikativt ledarskap har alltid varit att få medarbetare att dra åt samma håll. Alignment, eller värderingsstyrt ledarskap brukar vi kalla det. Kommunikativt ledarskap är det som får de här begreppen att fungera. Det som gör företaget styrbart.

Efter analys av ett trettiotal företag står två tydliga dimensioner ut:

  • Chefens relation till sina medarbetare.
  • Att chefen kommunicerar en riktning. Det kan vara strategi, värderingar eller ideologi.

Det ger möjlighet till en verkligt enkel modell:

Kommunikativt Ledarskap EIBA

Relation till medarbetarna

Här talar vi om den dimension av kommunikativt ledarskap som de flesta har förstått. Chefens dialog med sina medarbetare är central. Utan dialogen är du en svensktalande missionär i Afrika. Du sår frön på hälleberget. Redan 1990 gjorde Lars Hessner och jag en analys i en stor finansiell koncern där vi såg att den strategiska agendan inte blir utförd i de kontor där cheferna inte lyssnar på sina medarbetare. Det är rätt förståeligt. Lyssnar du inte på mig så lyssnar jag inte på dig.  I ett  auktoritärt ledarskap kan du nog tvinga medarbetarna till ett visst beteende ändå, men värderingsledarskap kan du inte få till såvida du inte lyssnar in medarbetarna.

Det handlar däremot inte om att bjuda medarbetarna på tårta. Det kan nog vara bra.  Tårtan kan ge dig en svepskäl att diskutera jobbet på ett avspänt sätt, men den skapar inte i sig kommunikativt ledarskap. Med relation menar vi dialog snarare än trivsel.

Ideologi/Missionerande

Det är ganska vanligt att relationen mellan medarbetare och chef är god, men att både medarbetare och chef känner ett avstånd till strategin.  Man tycker det är något ganska ointressant som de gör på huvudkontoret.  Resultatet av det är att organisationen tappar flexibilitet. Organisationen fastnar i ett hjulspår som det inte går att komma upp ur utan att ta till drastiska åtgärder. Utan någon sorts övergripande ideologi blir hjulspåren snabbt djupare. Det som har fungerat tidigare är det man fortsätter göra i framtiden.

Det kan vara lokala kontor med bra säljsiffror. Man upplever inte något tryck på att förändra sitt beteende. Det har jag sett även i verksamheter där det är helt uppenbart att förändringsbehovet är akut. Har inte cheferna tagit till dig behovet av att kommunicera den övergripande ideologin så blir det ingen förändring. Då kan de lokala cheferna med fast hand fortsätta styra sina lokala kontor rakt mot ruinens brant.

Kommunicerande ledarskap handlar alltså om att du har en dialog med dina medarbetare OCH att du använder den dialogen till att göra strategi och värderingar förståeliga, tydliga och meningsfulla. 

Bara relation fungerar inte. Bara missionerande fungerar lika illa.

Så långt ser allt tydligt ut. Målet med arbetet är framför allt att rensa bort sånt som kommunikativt ledarskap INTE är. Jag har kritiserat modeller som mäter allt möjligt och kallar resultatet kommunikativt ledarskap. Den kritiken håller jag fast vid. Ju färre frågor som kan användas för att mäta kommunikativt ledarskap, desto bättre.  Då kan fler företag mäta det i sina medarbetarundersökningar.  Det kanske mest praktiska av allt är att det här arbetet bygger på medarbetarundersökningar i företag där de flesta av företagen inte var ute efter att mäta kommunikativt ledarskap.  Den här modellen är alltså möjlig att ta fram hos alla företag som har medarbetarundersökningar.

Det jag skriver om här är ett pågående arbete. Företagen i studien är från många olika branscher. De har olika frågeformulär med olika svarsskalor. De exakta gränserna för rött, blått, gult och grönt återstår ännu att sätta. De exakta namnen på de olika områdena är inte heller satta i sten. Det känns framför allt som att fältet “frön på hälleberget” behöver få ett bättre namn.

Kom gärna med förslag!

I den här analysen ser jag kommunikativt ledarskap ett intraorganisatorisk perspektiv. Det är begränsat.  Som Sven Hamrefors har påvisat i sin forskning kommer förstås organisationen i sin tur att behöva hitta en produktiv plats i ett nätverk som genererar värde.  Inte ens Volvo Group eller Ericsson är ju några egna öar.  Sven har vänligt nog påpekat att mina dimensioners släktskap till hans dimensioner:

  • Ideologiskt ledarskap: Att kommunicera organisationens roll i nätverket
  • Kontextuellt ledarskap: Att kommunicera organisationens beroende av nätverket

 

De är ju faktiskt väldigt lika varandra!
*Charlie Nordblom, chef för strategisk internkommunikation på Volvo Group har varit och är fortfarande den drivande kraften bakom kommunikativt ledarskap.  Stafettpinnen togs upp av Claus Sonberg, kommunikationschef på SAS och numera framgångsrik kommunikationskonsult hos Zynk i Norge. Bland konsulter har Netsurvey lett utvecklingen av modeller i viss konkurrens med Nordisk Kommunikation. De senaste åren har Sven Hamrefors vid Mälardalens högskola och Mitthögskolan, och då främst Catrin Johansson, satsat på detta område med stöd av Sveriges Kommunikatörer.

Tagged with: , ,
Posted in Uncategorized

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*