Ett vanligare och svårare problem än du tror
Marita Ulvskog sa det bäst när hon beskrev borgarnas valseger 1976, efter 44 års socialdemokratiskt maktinnehav. ”Det kändes som en statskupp” sa hon. Den känslan har nog många politiker när de blir av med makten i ett val. Frågan är hur det påverkar dem i opposition. Jag tror det ökar konfliktviljan och gör det svårt att samarbeta. Den holländske maktforskaren Mulder beskriver makt som en drog. Ju mer du får desto större blir suget. Politikern som precis har förlorat sin makt lider rimligen av samma abstinens som en knarkare utan knark. Det tillståndet är hen knappast ensam om.
Jag tror att maktabstinens är ett väldigt vanligt problem. För tio år sen skulle jag vara medlem i en grupp som jag tidigare hade varit chef över. Då stötte jag gång på gång på samarbetsproblem. Jag upplevde mina f.d. underordnade och nuvarande kollegor som oerhört irriterande. Idag tror jag att jag led av makt-abstinens. Speciellt förbannad blev jag när de jobbade på ett sätt som gick på tvärs med den linje jag hade drivit som chef. Det kändes som om de gjorde det bara för att förödmjuka mig! Till slut sa min nye chef och f.d. underordnade till. ”Mårten, vad håller du på med?”. Det fick mig att fundera.
Jag hade tidigare sett samma sak från andra hållet. En hyfsat bra divisionschef blev produktchef i samma division. Hörnkontoret, sekreteraren och den höga lönen fick han behålla, men makten var bara en bråkdel av den han tidigare hade haft. Nu var han plötsligt helt omöjlig att samarbeta med, men också svår att undvika. Han lade sig i ärenden som absolut inte hade med honom att göra och lade in veto närhelst det fanns en chans.
Samma sak drabbar ofta ideella organisationer. En bra men långvarig ordförande i idrottsföreningen blir ett ständigt orosmoment och närmast rättshaverist som före detta ordförande. Det är lite som när jag och mina syskon försökte lära oss köra bil med Pappa som körlärare. Han var en mycket bra förare men i passagerarsätet sa han till när man skulle växla upp, växla ner, öka farten, sänka farten, byta fil, öka distansen till bilen framför, minska samma distans… Vi fick ta körlektioner istället.
Men chefen med maktabstinens då? Vad ska man göra? Jag tror den problematiken ligger bakom många av de fallskärmsavtal och dyra utköp som sker i näringslivet. En billigare lösning vore nog att öka rotationen så att abstinensen inte blir så stor. 44 års obrutet regeringsinnehav är för mycket för vilket parti som helst. I ideella föreningar rekommenderar jag sen 20 år tillbaka en maxgräns på två år för ordföranderollen.