Makroanalys

Makroanalys är det när vi försöker förstå samhället vi alla verkar i.  Om analysen av fotbollsspelare är mikroanalys så är analysen av fotbollslag den mellannivå som EIBA kallar företagsanalys och analysen av spelregler och planer är makroanalys. En svaghet i den liknelsen är att här rör sig fotbollsplanen hela tiden. Moores lag om att antalet transistorer som får tag på ett chip fördubblas vartannat år har sen 1965 varit en av mycket  få pålitliga beskrivningar av av förändringstakten.

I början av 1970-talet kom ett länge emotsett storverk om framtiden ut i USA. Där beskrevs alla de faktorer som skulle komma att påverka framtiden för västvärlden. I den mycket tjocka boken stod det inte ett ord om vare sig olja eller OPEC. Ett par år senare förändrades spelreglerna radikalt, på ett sätt som gynnade några ganska bortglömda kungadömen i mellanöstern. Ibland kommer förändringar inte alls som Moore’s lag utan oväntat och väldigt fort. Som när fotbollsplanen plötsligt rör på sig under en jordbävning. Planen blir kanske aldrig densamma igen.  Med facit i hand brukar vi alltid kunna se att vi borde kunnat inse att den förändringen hade kunnat komma. OPEC fanns redan när den tjocka boken om framtiden skrevs. Den bildades 1960. De satt där med fyra kungar men hade ännu inte börjat spela ut sina kort.

Precis som i poker handlar det här om att försöka vilka starka kort som inte har dykt upp i spelet.

En förändring av spelet är på gång. Den är teknisk. Driven av internet, datoriseringen och 3D-skrivarna, de öppna plattformarna och massiv gratisutbildning via internet.

De här korten kan komma att hota några av de mest respekterade företagen i världen. De vi alla är så imponerade av. GE och GM kanske finns kvar, men majoriteten av alla de som jobbar där har nog bytt till mindre företag, eller bara fått gå. Vår syn på Shumpeters kreativa förstörelse är ju att varje konkurs i princip ger upphov till nya företag. Så behöver det inte alls vara. Det är bara de senaste hundra åren det har varit sant.

Transportindustrin krymper troligen radikalt. Hotet är inte bara Googles förarlösa bilar, som förstås begår färre misstag än sömniga chafförer. Den stora skillnaden är när transportindustrin slutar forsla prylar fram och tillbaka över världen och istället levererar råmaterial, som vi själva använder för att skriva ut de prylar vi vill ha. Frågan är snarast om 90 eller 99 procent av alla transporter blir överflödiga.

Samtidigt rivs många av de murar vi har byggt för att hålla talanger borta
från den Svenska arbetsmarknaden.  En operation i Tyresö kan lika gärna skötas av en Svensk i Tyresö som en Indisk kirurg via länk från Bangalore.  Mycket av läkaryrket är dessutom programmerbart. Symptom X och symptom Y betyder att prov Z ska tas. Resultatet av prov Z ska helst vara Å men om det är Ä så ska…Allt det är en dator väldigt bra på. Det är bara en tidsfråga innan datorer är bättre än människor i alla programmerbara uppgifter.

Utbildning blir tillgängligt på ett helt annat sätt via internet. Idag har mycket få råd att skaffa sig en högre utbildning, men redan nu finns det gratis kurser att få från Stanford eller John Hopkins University.

Sverige har varit bland pionjärerna på detta område. Kostnaden för att ge en kurs för 40 elever är bara lite lägre än kostnaden för att ge samma kurs till 40 000 elever som sitter spridda över hela världen. Universitet med lite lägre fokus på den egna ekonomin kan plötsligt uträtta mirakel. Bäst i programmeringsklassen kanske är en tjej från Afghanistan som över huvud taget aldrig går ut. Plötsligt är hon hett byte för Svenska, Franska och Amerikanska företag.

Det är som att gå från OS i London 1948 (Då Sverige tog 16 guld) till OS i London 2012
(1 guld) på tio år. Konkurrensen exploderar!

Det är över hundra år sen vi var med om något liknande. Då lämnade vi landsbygden för att bli fabriksarbetare, tjänstemän, frisörer och allt det andra som behövdes i städerna. Det tog lång tid. Den här gången går det mycket fortare. Många av oss kommer känna oss lika överrumplade som om fotbollsplan plötsligt rörde sig under våra fötter, eller som när det femte och sjätte esset dyker upp i ett parti poker.

Frågan är inte “kommer det hända”. Det gör det redan. Du ser det bara inte än.
Men såklart uppstår hela tiden en hel massa viktiga frågor:
- Vad ska alla dessa människor jobba med?
- Betyder det här att städerna fortsätter växa? Där finns den innovativa energin. Eller?
- Betyder det här att flykten från landsbygden kan vändas?
- Kommer substantivet “organisation” att bytas ut mot verbet “organisera”?

Vi kan inte låta ingenjörerna sitta själva med alla dessa frågor. Här kan Europeiska Institutet för Beteendevetenskaplig Analys bidra.

Låt oss börja med 3D-skrivarna: Den förändringen kan verka lite löjeväckande. Idag skrivs det mest ut små plastgrodor och skiftnycklar i plast. De går inte ens att använda till något vettigt. De flesta vill ha en stol som består av flera olika material. Den stolen går att  skriva ut, men det blir väldigt dyrt. Dagens skrivare är inget hot. Professor Barnatt vid Nottingham University Business School tror det tar minst 20 år innan 1/5 av produkterna har minst 1/3 som är utskrivet på 3D-skrivare.

Samtidigt finns det redan nu skrivare som skriver ut upp till 14 olika material. Det finns skrivare som kan blanda olika material. Det är där det börjar bli spännande. Svenska Arcams skrivare skriver ut proteser som sätts in i kroppen och flyplansdelar. Det blir bättre än det som kan produceras med traditionell teknik.

Samtidigt skrivs det ut hus. Dagens hus är inte imponerande som hus, men de visar att det kommer. De fungerande bilar som skrivs ut innehåller en bråkdel så många komponenter som dagens bilar.  Vad innebär det för Sveriges stora industri av underleverantörer till bilindustrin?

Men det som oroar mest är när vi tittar på dagens skatteintäkter. Närmare 80 procent av Sveriges skatteintäkter kommer från områden som kommer påverkas av 3D-skrivarna.  Var tar vi hem det här?