Det finns gott om stöd för tesen att min placeringsstrategi kommer fortsätta slå börsindex (OMX30) år efter år.
Det gör mig inte smartare än alla de analytiker och fondförvaltare som år efter år misslyckas med samma sak. Snarare tvärtom. I ett IQ-test skulle nog majoriteten av dem vinna över mig. Dessutom är de troligen både kunnigare och ambitiösare än vad jag är.
Deras svaghet är att de allihop har läst ungefär samma böcker vid Handelshögskolan, Oxford, Insead eller något av de andra universiteten som lär ut samma sak. Nu sitter de och tar beslut på basis av samma information från Blooomberg & några informationskällor till. Samma utbildning, samma information. Det är inte så konstigt om de tar ungefär samma beslut samtidigt.
Deras homogenitet gör att jag ganska lugnt kan utgå från att en aktie är hyfsat rätt värderad i förhållande till den traditionella information som finns tillgänglig. Därför bryr jag mig inte alls om den informationen.
Mina köp- och säljbeslut tar jag enbart baserat på resultaten i medarbetarundersökningar. Det gör mig unik.
Eftersom medarbetarnas flyt i vardagen på sikt avgör utvecklingen i företagets innovativitet, produktivitet och försäljning har jag ett informations-försprång.
Det gör min aktieportfölj svårslagen.