Dagbok från Berbera, Somaliland. Äntligen lite framgång

Efter det första dagarnas 78 grader har vi hamnat på 40-60 grader som bästa noteringar i diverse varianter på temat “Gräv en grop och fyll den med folie”.

Den helt jämna gropen

Den helt jämna gropen

Vi har satt en stolpe i marken som vi har bundit en smalare pinne vid. Det har fungerat som en passare.  När vi sen gräver gropen så lägger vi stolpen ovanpå sanden och använder samma tråd som mått för att få radien helt jämn även neråt. Sen har vi fäst termometern på den svarta stolpen i mitten.  På det sättet grävde vi en grop med radien en meter och tjugo cm, som vi sen fyllde med folie.  Det var jag, vår lokala projektledare Shafi’i och tre av hans studenter. Vi jobbade på rätt hårt i tre timmar, och sen:

60 grader!

Sen gick jag för att hämta den andra termometern ur min svarta ryggsäck. Då stod den på 50 grader!

Allt det jobbet för ynka 10 grader till. Den käftsmällen gav oss också ett uppslag om att det kanske finns enklare vägar.

Igår kom Shafií med ett “badkar” som killarna hade producerat i somras.  Det är på sätt ett steg tillbaka. “Badkaret” kostade 400 kr att producera i Hargeisa, och det är ett åbäke att bära. Målet är ju att vi ska få fram en avsaltning som vem som helst i Berbera kan göra själv, men Shafií är trött på att vi fortfarande är så långt från 100 grader. Det är vi också.  Så idag fick det bli Shafiís dag.

Vi klädde badkaret invändigt med, vad annars: folie. Sen vinklade vi det mot solen. Därmed har vi något som liknar Absolicons lösning. Den som de har kommit upp i 160 grader med. Vårt är enklare och manuellt, men det är i grunden samma sak. Skillnaden är att vi får 75 grader istället för 160.

Shafiís badkar

Shafiís badkar

Differensen på 85 grader vill vi gärna minska. Därför jobbade vi vidare med “Shafiís badkar” idag. Det är en stor fördel att vi kan vinkla det mot solen, men upp i hundra grader kommer vi inte.
En konstig sak är att på eftermiddagen får vi mycket lägre temperaturer än på förmiddagen.  Det kan skilja 20 grader i samma kupol, trots att det känns klart varmare på eftermiddagen än på förmiddagen.

Nu hoppas vi kunna besöka SeaWater Greenhouse, ett växthus utanför Berbera där de lyckades förånga havsvatten som sen droppade ner längsmed väggarna på växthuset. Det projektet fungerade bra tills en cyklon förstörde alltihop.  Då packade de ihop och åkte hem. Det gör tydligen de flesta Européer.  Det kommer vi också göra. Skillnaden är att vi planerar för det från dag 1 genom att involvera lokalt boende.

Apropå lokalt boende. Idag fick vi bra hjälp av en ung kille som sprang ärenden åt oss. Han fick lite mat som tack för hjälpen.  Han berättade att han aldrig har gått i skolan, eftersom båda hans föräldrar dog när han var liten. Ändå klarar han sig rätt bra, eftersom han har fått ett jobb från staden. Han fångar in  djur som inte hör hemma i staden. Getter, åsnor och kameler. Han tar reda på vem som äger djuret och sen får ägaren komma och hämta upp sitt djur. Jag tror de får betala en bot också.  Om ägaren inte kommer så slaktas djuret och köttet delas ut till stadens fattiga.  Där har vi en förklaring till varför Berbera känns så mycket mer välordnad än Borama och Hargeisa, som känns mycket mer kaotiska.  Det är också en bra lösning för honom.  Han var dessutom rätt bra på att simma, hjula och på att stå i brygga. Där var Abdisalam rätt dålig och jag var usel.

Killen som samlar in djur i staden

 

Posted in Klimat